Pluggar som en besatt inför tentan på tisdag...
Gó fredagseftermiddag på er alla glada, ledsna, korta och långa! Hur står det till med er? Själv mår jag bättre nu, då jag varit förklyld mer eller mindre sedan höstlovet. Så det känns väldigt skönt att det börjar ge med sig nu äntligen. Det är så typiskt hösten, att man blir förkyld, var och varannan människa jag pratar med har åkt på en.
Nåja, denna vecka har gått långsamt på ett onarturligt sätt. Varför då? kan man ju undra.
Dels har jag varit hängig även dessa dagar, som ni kanske förstod och dels är det mycket som både händer och inte händer i mitt liv här på Vindelns folkhögskola...
Om vi tittar på plugget först, så är det en del på G nu.
Jag håller t.ex. på att förbereda grunden till en föreläsning som jag ska hålla och det känns kul. Jag ska berätta om min resa med allt kämpande i att gå ner i vikt och att det inte alls är omöjligt att genomgå en sådan resa som rullstolsburen. Svårare är det då utan tvekan, men möjligt. Därför har jag tänkt döpa föreläsningen till: Det omöjliga är möjligt eller något åt det hållet i.a.f. Föreläsningen skall inte hållas förrän till våren, så jag har gott om tid.
Inom "Pyskologi, samhälle och hälsa", har vi nyligen påbörjat ett grupparbete som handlar om motivation för motion.
Sedan var det då anatomin! Min kämpiga kurs. Det är nu snart dags för anatomitentan på tisdag, så jag pluggar och pluggar och pluggar, i hopp om att fixa den...! Amen...
En annan sak som tycks dra ut något förbaskat på tiden, är en fungerande hiss på internatet! Den planerades vara klar 3/11 och är fortfarande inte i funktion på ett "levande" sätt. Som läget är nu, måste jag ringa en hisstekniker, var gång jag ska upp eller ner, vilket blir rätt körigt, då jag bor en trappa upp och ja...jag tror ni kan räkna ut resten själva... :-/
I nästa vecka ska vi börja ha intervjuer med några som sökt assistanstjänsten som återigen blivt tom. Nu får vi verkligen hoppas att det funkar denhär gången...!
Ikväll ska jag iväg på middag och i helgen är det tentapluggande som gäller!!!
Det omöjliga är möjligt! Här klättrar jag klättervägg. Tror det var i 2:an på gymnasiet.
Ha det bra!
//Erica
Kommentarer
Trackback