krings -

Den mörka decembernatten

Den mörka decembernatten,
Är så mörk,
Att man icke ser ett dugg,
Mörkrädda barn blundar,
För sin egen skull,
Men i samma ögonblick,
Skriker De till av rädsla,
De blir rädda för sig själva,
Och snart skall De inse,
Att det inte är någon idé att blunda,
Dom blir lika rädda för det

Den mörka decembernatten,
Skrämmer oss alla,
Utom katten,
Hon är ute och jagar råttor,
Till och med i mörka grottor,
Bryr sig inte om,
Ifall matte och husse ropar,
Lägger bara sina råttor i små gropar

Den mörka decembernatten,
Ack så vacker,
Med kristallklar snö,
På granar och tallar,
Jultomten går runt och trallar,
Se denna månad är han glad,
För då får han träffa alla barn,
Den tjugofjärde är hans hårda dag på året,
Till denna dag tvättar han hår och tår,
Lottig,
Det får han vá i vår

Den sista mörka decembernatten,
Är vi uppe till sent på natten,
För då blir det gamla året nytt,
Och kanske det detta år sker en flytt,
Till Södertälje,
Eller Lidingö,
Se flickan tyckte inte,
Att Skälby dög

//Erica

2011-12-06 @ 09:59:39 Dikter och texter Permalink

Kommentarer

Postat av: Susanna

Gillade avslutet på dikten, fyndigt! Kramar

2011-12-06 @ 13:58:59

Postat av: Erica Kring

Hah! I knew it! ;)

Kram

2011-12-07 @ 14:56:15
URL: http://krings.blogg.se/

Postat av: natalie

Håller med sanna.. Slutet gillas.. Men ack så mörk vissa snuttar är ;) .. kram

2011-12-09 @ 13:00:10
URL: http://degonatta.blogg.se/

Trackback