De klaraste tårar

De klaraste tårar,
De rinner långsamt nerför Min bleka kind,
Så sorgsen Jag känner Mig i Höstens vind,
När Jag tänker på den tid Vi hade,
Du och Jag,
Ställer Jag Mig frågan:
Var det endast dåligt,
Eller fanns där något bra?
Jag önskar,
Att svaret på den frågan,
Kunde ha ett lyckligt svar

De klaraste tårar,
Är klara som vatten,
När Jag går ut i den iskalla natten,
Ingen levande varelse kan trösta Mig nu,
Inte katten,
Inte ens Du
För det är nu för alltid slut,
Och av den vildaste sorg,
Gråter Jag gång på gång,
Jag kan inte ens finna tröst,
Hos den finaste sång

De klaraste tårar,
De blir bara fler och fler,
Och om natten,
Kommer det bara mer,
Av en insikt och sorg,
Böjer Jag mig ner,
Faller ner på knä och ber:
Snälla, ser Du inte allt Jag Dig ger?

Det fanns ett liv,
Och det fanns en tid,
Men dessa båda,
Äro nu förbi,
Jag fanns här,
Men då var Du där,
För Du trodde,
Att Jag inga känslor bar,
Det gjorde Jag,
Men nu,
När Du vill Mig ha,
Finns inga känslor hos Mig kvar,
Bara De klaraste tårar rinner ner,
Jag älskade Dig,
Men det gör Jag inte mer

Du frågar Mig,
Varför Jag gråter hos Dig,
För att Jag vill,
Men kan inte älska Dig,
Du borde ha tänkt Dig för,
Innan Du bedrog Mig,
Med en annan tjej,
Som Du påstår,
Inte betyder något för Dig,
Men hur tror Du det känns för Mig?
Det känns värre,
Än om Du hade älskat henne,
Och inte Mig,

De klaraste tårar rinner som en flod,
Snart badar Jag i blod


//Erica




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0